Föreningen bildades 1950. Vi är 131 medlemmar, men vill väldigt gärna bli fler! I hembygdsgården finns 3 ditflyttade stugor, varav den äldsta från 1600-talet. Där finns även en lagård. Föreningen äger också ett torp, Gustavsberg, från 1808 och på ursprunglig plats i Hackeryd. Underhåll, städning, trädgårdsskötsel och annat arbete i hembygdsgården sker på tisdagar under sommarhalvåret. Alla är välkomna att delta.

Hembygdsbladet och andra dokument med historisk information framtagna av Västerlösa hembygdsförening publiceras här.

Västerlösa Historia

---

Västerlösa har varit befolkat mycket länge, vilket bekräftas av de två runstenar från 1000- talet, som återfunnits i socknen. Under senare delen av 1100- talet uppfördes en stenkyrka, som i slutet av 1200- talet utvidgades med ett tvärskepp i norr och söder samt ett torn. Under senare delen av 1200- talet byggdes också det stenhus, som sedan 1955 används som gravkapell.

Redan 1278 finns namnet "Waesterlöso" nämnt. Den äldsta bevarade skrift, med detta namn, är ett köpebrev på pergament, daterat 19 maj 1325. "Lösa" i mycket gamla ortsnamn betyder sannolikt ängsmark, betesmark eller liknande.

På 1770- talet byggdes det gamla 1200-talstornet om och försågs med en ny, spånklädd spira. Till tornet flyttades de två klockor, som satt i en klockstapel från 1668, vilken nu revs. 1794-1796 ersattes den gamla medeltidskyrkan, med en ny kyrkobyggnad. Tornet och delar av västgaveln från 1200-talskyrkan ingår i den nya, som invigdes 12 juli 1801.

Mellan åren 1750 och 1800 bodde det omkring 850 personer i Västerlösa. Sedan ökade befolkningen rejält till som mest 1300 invånare på 1870- talet. Under 1880- och 1890- talen utvandrade 224 personer till Amerika och invånarantalet sjönk till 1069 år 1900. Idag bor det drygt 600 personer i Västerlösa socken.

1829-1854 genomfördes laga skiftet i Västerlösa (i Västerby 1870). Det medförde en enorm förändring för de flesta, genom att de gamla byarna splittrades.  Ett antal "mellangårdar" revs och flyttades en bit utanför sin by. I Linds by, t ex, flyttades 9 av 15 gårdar. 1871-75 fanns i Västerlösa 19 torp, 24 knekttorp och 86 backstugor. De flesta är rivna, men många är omgjorda till sommarstugor eller utbyggda till moderna bostäder.

1803 öppnades den första skolan i Västerlösa (1956 invigdes den nuvarande). Bank startades 1854 och postkontor öppnades 1875. Lanthandel fanns redan på 1850- talet. Bygden fick ett rejält uppsving när järnvägen kom 1913 och elektriciteten något år senare. Stinsen Nils Malm startade spannmålshandel och Algot Lorin en valskvarn (ursprunget till nuvarande foderfabrik). Ett antal bostadshus byggdes i närheten.

Ett markant inslag i vår historia är den väckelserörelse som drog fram under 1800- talets andra hälft. Västerlösa blev tidigt ett fäste för nyevangelismen, med start av missionsförening 1861 och baptiströrelse på 1870- talet. Stora åhörarskaror strömmade till och söndagsskolorna lockade mängder av barn. Samverkan med svenska kyrkan fungerade bra. Ett orosmoment var däremot förkunnaren Charles Lee (alias Carl Lindqvist) med extrema åsikter och vars anhängare kallades "leeanare".

Det var betydligt svårare att starta en arbetarkommun i Västerlösa. Misslyckade försök gjordes 1908 och 1914. Först 1932 lyckades ansträngningarna genom medverkan från Vikingstad.  Bygdegården uppfördes 1939. Den gamla gymnastikföreningen omvandlades till idrottsförening 1950. Samma år bildades hembygdsföreningen, med uppgift att "verka för bevarandet av socknens kulturhistoriska värden" samt att "väcka och bevara intresset för gammalt och fornt". 1993 bildades Bygdegårdsföreningen.

Från 1920- talet och fram till början av 1960- talet var bröderna Henning och Nils Thollanders svinavel ett av Skandinaviens största företag i sin bransch och välkänt långt utanför Sverige. Under samma period var Folke Larssons lanthandel en av de största och mest kända i Östergötland. Namnet Västerlösa är väl idag mest känt från väderleksrapporterna.